Tretton evangeliesånger för blandad kör a cappella och Salig för blandad kör, flöjt, orgel och kontrabas
Staffan , Björklund
Tretton evangeliesånger för blandad kör a cappella och Salig för blandad kör, flöjt, orgel och kontrabas
Staffan , Björklund
Paperback
|
Swedish
€13.00
- From €15,- no shipping costs.
- 30 days to change your mind and return physical products
Description
Denna samling Evangeliesånger för blandad kör a cappella som komponerades 1971 är avsedda att användas som en integrerad del av evangelieläsningen i gudstjänsten. Sånger: Ära (Juldagen) - Vilken är den störste (Söndagen efter jul) - Var är den nyfödde judakonungen (Trettondedag jul) - Herre, nu låter du din tjänare (Kyndelsmässodagen) - Se, jag är Herrens tjänarinna (Jungfru Marie Bebådelsedag) - Hosianna (Palmsöndagen) - Varen icke förskräckta (Påskdagen) - Nu tron I (Söndagen före pingst) - Om någon älskar mig (Pingstdagen) - Sannerligen säger jag dig (Första söndagen efter trefaldighet) - Kommen till mig (Femtonde söndagen efter trefaldighet) - Saliga (Alla Helgons dag) - Ve dig, Korasin (Domssöndagen).Sångerna ansluter ofta nära till söndagens tema och kan därför även framföras till exempel efter evangelieläsningen eller som postludium oberoende av vilken årgång som för tillfället används. Denna »utvikning« av dagens ämne kan eventuellt användas som en del av dagens predikoämne vilket på så sätt skulle infoga Evangeliesången som en naturlig del av gudstjänsten. Jag har valt att bibehålla evangelietexternas textdräkt så som den presenteras i 1937 års psalmbok. Text och musik i dessa Evangeliesånger är så tätt sammanvävda att en modernisering av texten skulle leda till oöverstigliga svårigheter vad beträffar musiken. Detta häfte avslutas med Salig för blandad kör, flöjt, orgel och kontrabas. Anledningen till att Salig finns med i denna samling är att verket har samma tillkomstår som Evangeliesångerna, 1971, och därför stilistiskt ansluter till dessa. Dessutom kan Evangeliesången »Saliga« i gudstjänst- och konsertsammanhang gärna framföras tillsammans med Salig. I Salig använder jag mig av Allhelgonadagens introitustext.
Staffan Björklunds (1944) produktion är riklig och varierad, från kammarmusik till oratorier och musikdramatik, men verk för orgel och piano utgör kärnan i hans verksamhet. Höjdpunkterna i hans produktion är de två sviterna Dialogues pour piano seul (1991) och Modulationer (1999), som bland annat föregås av fyra pianosonater. Vid framföranden av sin egen musik har han visat sig vara en framstående musiker och instrumentalist.Även om sviterna (båda i tolv satser) är klart besläktade med varandra, framhäver de olika sidor av hans natur och tänkande. Dialogerna har en mer fri, ex tempore-gestalt när det gäller formen, medan rörelserna i Modulationer är mer disciplinerade. I centrum står en expansiv, färgstark och ofta explosivt laddad harmoni. Det linjära förloppet, melodin och polyfonin är också överdådigt byggda. Båda verken hör till den svenska pianomusikens främsta prestationer och har mer gemensamt med både fransk och rysk musik (Messiaen, Skrjabin) än med svensk och tysk tradition.I ett antal verk återknyter han till äldre tiders musik, till exempel till barockmästaren Dandrieu (Hommage à Dandrieu). Björklund har också komponerat operor: Oratorium över Carl Fredrik Hill, 1981 (libretto av Lars Norén), Prins Hatt under jorden, 1988 (libretto av Sven Smedberg) och Mästerkatten, 1995 (libretto av Lennart Hellsing). Melodiskt flyt och växling mellan sträng teknisk disciplin och improvisation är några av kännetecknen för hans tonspråk.Text: Hans-Gunnar Peterson, i översättning från engelska
Staffan Björklunds (1944) produktion är riklig och varierad, från kammarmusik till oratorier och musikdramatik, men verk för orgel och piano utgör kärnan i hans verksamhet. Höjdpunkterna i hans produktion är de två sviterna Dialogues pour piano seul (1991) och Modulationer (1999), som bland annat föregås av fyra pianosonater. Vid framföranden av sin egen musik har han visat sig vara en framstående musiker och instrumentalist.Även om sviterna (båda i tolv satser) är klart besläktade med varandra, framhäver de olika sidor av hans natur och tänkande. Dialogerna har en mer fri, ex tempore-gestalt när det gäller formen, medan rörelserna i Modulationer är mer disciplinerade. I centrum står en expansiv, färgstark och ofta explosivt laddad harmoni. Det linjära förloppet, melodin och polyfonin är också överdådigt byggda. Båda verken hör till den svenska pianomusikens främsta prestationer och har mer gemensamt med både fransk och rysk musik (Messiaen, Skrjabin) än med svensk och tysk tradition.I ett antal verk återknyter han till äldre tiders musik, till exempel till barockmästaren Dandrieu (Hommage à Dandrieu). Björklund har också komponerat operor: Oratorium över Carl Fredrik Hill, 1981 (libretto av Lars Norén), Prins Hatt under jorden, 1988 (libretto av Sven Smedberg) och Mästerkatten, 1995 (libretto av Lennart Hellsing). Melodiskt flyt och växling mellan sträng teknisk disciplin och improvisation är några av kännetecknen för hans tonspråk.Text: Hans-Gunnar Peterson, i översättning från engelska